← Tillbaka till bloggen

Urbana destillerier: trenden som omformar spritens geografi

Under större delen av modern tid bodde destillerier på landsbygden — närmare säden, vattnet och historiskt billigare landsbygdsmark, och på säkert avstånd från städer som förbjudit destillering under förbudstid och gin-mani-era. 2000-talets craftrevolution har vänt på det: hundratals urbana destillerier är idag verksamma i centrum av städer runt om i världen, ofta i tidigare industribyggnader, ofta som kombinerade produktions- och barlokaler. Alla finns med på kartan.

Brooklyn

Brooklyn blev under 2010-talet den oväntade huvudstaden för amerikansk urban destillering. Kings County Distillery (i det gamla Brooklyn Navy Yard, öppnat 2010 — det första nya destilleriet i New York City sedan förbudstiden), Widow Jane (idag tekniskt i Red Hook) och det numera nedlagda Brooklyn Distilling Company satte mallen. Den täta urbana mat- och dryckesscenen i området bidrog till framväxten.

London

Londons destilleri­återupplivning, utlöst av Sipsmith 2009, har idag skapat en tät urban scen: City of London Distillery (inne i själva City), Sipsmith (Chiswick), East London Liquor Company (Bow), Burnt Faith (Walthamstow), Bermondsey Distillery, 58 Gin (Hackney), Half Hitch (Camden), London Distillery Company (Battersea). På bara femton år har staden gått från att inte ha ett enda fungerande gindestilleri till att rymma ett dussintal.

Tokyo

Tokyos ginscen har vuxit anmärkningsvärt — The Kyoto Distillery (Ki No Bi), Roku vid Suntorys centrala anläggning i Osaka och flera nya urbana gintillverkare har etablerat japansk gin som egen kategori. Komasa-anknutna Kanosuke (landsbygds-Kagoshima) representerar den nya vågen; den urbana produktionen är främst Tokyo och Osaka, men dessa städer fungerar nu som tydliga produktionsfönster för internationella besökare.

Andra noterbara städer

Vad urbant innebär

Det urbana destilleriet arbetar typiskt på mindre yta än sina lantliga motsvarigheter och kombinerar ofta produktion med ett publikt provningsrum eller en bar. Mindre pannor, ofta hybrida pot-kolonn-designer, möjliggör flexibel produktion över flera spritkategorier. Platsen blir ofta en destination i sig — gästerna dricker spriten där den tillverkas. Stockholms Strömma Distillery och Köpenhamns Empirical Spirits är nordiska exempel.

Utmaningarna

Urbana destillerier möter problem som lantliga inte har: licensiering, grann­relationer, brand- och säkerhetsreglering (sprit­destillering är brandfarligt), höga fastighetskostnader och det historiska arv av zonindelning som uteslöt destillering från städerna efter förbudstiden. Många städer har under det senaste decenniet uppdaterat regelverken specifikt för att möjliggöra craft-renässansen.

Att besöka urbana destillerier

Urbana destillerier har en stor fördel: de är lätta att besöka. Du kan promenera mellan tre eller fyra londondestillerier på en dag; Brooklyn-klustret är lika gångbart. Dublin Liberties-klustret (Teeling, Pearse Lyons, Roe & Co, Dublin Liberties Distillery) är en eftermiddagstur till fots. För Stockholm och Köpenhamn räcker det med en cykel eller en T-bana för att täcka stadens nya småskaliga destillerier på en eftermiddag.

Planera nästa resa

Den interaktiva kartan visar de urbana destilleri­kluster som vuxit fram under de senaste femton åren — en geografi som inte existerade 2005. Skiftet från landsbygd till stadskärna är en av de viktigaste strukturella förändringarna i spritbranschen under det tidiga 2000-talet, och den kommer sannolikt att fortsätta i takt med att fler städer uppdaterar sina regler för småskalig destillering.